Mellan 1957-1975 ägde Vietnamkriget rum som delvis var en fortsättning på det franska kolonialkriget i Indokina (Vietnam). Efter att fransmännen drog sig ur Indokina år 1954 delades Vietnam upp i två delar, i norra delen som kallades Nordvietnam och styrdes av en kommunistisk ledning och den södra delen styrdes av USA. Den amerikansk styrda delen, vid namn Sydvietnam fanns en kommunistisk gerillarörelse (FNL) som fick stöd till Nordvietnam att förstöra och bekämpa den sydvietnamesiska regeringen i staden Saigon. När störtningen började, lät USA skicka stora mängder trupper i mitten av 1960-talet vilket skulle förhindra att FNL skulle ta makten och göra Vietnam kommunistiskt.
En av de mest kända bilderna från Vietnamkriget.
Att USA styrde sina trupper in i Vietnam för att förhindra tillväxten av kommunism vilket var inte populärt i hemlandet eller i världen. Det startades en opinionsbildning som enkelt kallades Vietnamrörelsen och som aktivit började demostrera under år 1964 och började växa i stryka under senare år. Det var en riktig uppsamling av studenter, mödrar och hippies till en början men fortsatte sedan med organisationer som jobbade för afro-amerikanska medborgares rättigheter, kvinnprs frigörelse och Chicano rörelser och sektorer med organiserad arbetskraft. På de senare åren tillkom lärare, präster, akademiker, journalister, advokater, läkare och militära veteraner med mera. Mellan mitten av år 1965 och mitten av 1971 gick det allmänna stödet för kriget från 61 % ner till 28 %.
Majoriteten av demostrationer som genomfördes var fredliga men några händelser var medvetet provocerande och våldsamma. Det tillkallades polis i vissa fall och som då genomförde en medveten våldsam taktik emot demonstranter. Olika demostrationerna utmärkte sig lite extra under alla år som Vietnamkriget pågick. Det dokumenterades hemska bilder på två anti-krig aktivister vid namn Norman Morrisson, 32 och Roger Allen LaPorte, 22 i november år 1965 när de sätter eld på sig själva för att fastställa sin ikoniska bilder hur vissa ansåg att kriget var omoraliskt. Den här händelsen och många andra demostrationer oroade den amerikanska regeringen. Bland annat brände privatpersoner som blivit inkallade till militärtjänst, upp sin kallelse. Den 15 oktober år 1969 deltog hundratusentals människor i National Moratoriums anti-krigsdemostrationer över hela USA.
Bild från National Moratoriums anti-krigsdemostrationer.
Det fanns även svenskar som gjorde motstånd mot USAs inträdelse i Vietnam. Under 1965 arrangerades en protestmarsch mot Vietnamkriget i Stockholm och deltog gjorde Conelis Vreeswijk, Fred Åkerström och Gösta Cervin. De kända svenska musikerna blandades med internationella musiker som bland annat Jimi Hendrix och John Lennon. De spelade in och producerade låtar med opposition mot kriget och USAs medverkan i Vietnam, vilket hördes och engagerade flera miljoner människor. Bland de kändaste låtarna från den här tiden är Lennons ”Give Peace A Chance” och Hendrix ”Scuse Me While I Kiss the Sky”.
Strax innan USA drog sig ur med alla sina trupper började anti-krigskänslorna stiga och många amerikaner motsatte sig kriget mot moraliska grunder, främst för förödelsen och våldet i kriget. Det diskuterades mycket om konflikten i Vietnam och andra hävdade att det var ett krig för Vietnamesisk självständighet eller ett ingripande i ett utländskt inbördeskrig. En grupp ansåg att USAs medverkan i Vietnamkriget saknade tydliga mål och verkade i princip omöjligt att ens vinna. Efter den starka opinionsbildningen mot kriget i både hemlandet och runt om i världen valde USA att dra sig ut under året 1973. Två år senare slutade Vietnamkriget helt och Nordvietnamn kontrollerade hela landet.