Två månader efter riksdagsvalet den 13 september 2026 har Sverige fortfarande ingen ny regering. Riksdagen har sagt nej till talmannens förslag till statsminister två gånger, och frågan många ställer är vad som händer nu. Svaret finns i regeringsformen, som beskriver regeringsbildningen i en fast ordning. Här går vi igenom stegen, vad som gäller under tiden och när ett extra val blir aktuellt.
Läget i regeringsfrågan hösten 2026
När rösterna var räknade stod det klart att de partier som tidigare var i opposition tillsammans fått 176 av riksdagens 349 mandat, mot 173 för partierna bakom den sittande regeringen. Ulf Kristersson (M) begärde den 17 september att bli entledigad som statsminister. Den 28 september omvaldes Andreas Norlén till talman, och därmed var det han som skulle leda arbetet med att ta fram en ny regering.
Sedan dess har två förslag prövats i kammaren. Den 15 oktober röstade riksdagen nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister. Den 3 november föll även talmannens andra förslag, Elisabeth Thand Ringqvist (C). Samma dag gav talmannen Ulf Kristersson i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda en regering som riksdagen kan tolerera. Enligt riksdagens besked ska han rapportera till talmannen tisdagen den 17 november.
Två av de fyra försök som talmannen har på sig är alltså förbrukade. Det betyder inte att ett extra val är nära förestående, men det förklarar varför ordet dyker upp allt oftare i nyhetsrapporteringen.
Så går regeringsbildningen till, steg för steg
Processen ser likadan ut efter varje val, oavsett vilka partier som vunnit. Det här är ordningen enligt riksdagens egen beskrivning:
- Statsministern sitter kvar eller avgår. Vill statsministern fortsätta efter valet måste riksdagen pröva det senast två veckor efter att den nyvalda riksdagen samlats. Omröstningen är obligatorisk sedan valet 2014. Väljer statsministern att avgå, som Kristersson gjorde 2026, går man direkt vidare till talmannens samtal.
- Regeringen blir övergångsregering. En regering som har begärt entledigande sitter kvar tills en ny regering har tillträtt. Landet står därför aldrig utan regering.
- Talmannen samtalar med partierna. Talmannen träffar företrädare för alla riksdagspartier för att hitta den kandidat som har bäst förutsättningar. Talmannen kan också ge en partiledare ett sonderingsuppdrag och bestämmer själv hur omfattande och hur långt uppdraget ska vara.
- Talmannen lägger fram ett förslag. Efter samråd med vice talmännen presenterar talmannen en statsministerkandidat och vilka partier som ska ingå i regeringen. Förslaget bordläggs och ska avgöras senast den fjärde dagen efter att det lades fram.
- Riksdagen röstar. Förslaget faller bara om mer än hälften av ledamöterna, alltså minst 175, röstar nej.
- Den nya regeringen tillträder. Statsministern utser sina statsråd och håller en regeringsförklaring i riksdagen. Själva regeringsskiftet sker vid en konselj på slottet, där statschefen är ordförande och talmannen redovisar riksdagens beslut.
Negativ parlamentarism: att inte ha en majoritet emot sig räcker
Den viktigaste regeln att förstå är att en statsministerkandidat inte behöver en majoritet för sig. Det räcker att det inte finns en majoritet emot. Ledamöter som avstår eller är frånvarande räknas alltså inte som nej. Principen kallas negativ parlamentarism och är förklaringen till att Sverige ofta har haft minoritetsregeringar.
Efter valet 2018 syntes hur det fungerar i praktiken. Riksdagen sa nej till talmannens förslag två gånger, och först i januari 2019 godkändes Stefan Löfven (S), sedan flera partier valt att avstå i stället för att rösta emot. Då hade det gått 134 dagar sedan valet, den längsta regeringsbildningen i modern svensk historia.
Här blir det också tydligt vad opposition betyder i ett parlamentariskt system. Ett parti kan släppa fram en regering utan att ingå i den och ändå fortsätta att rösta emot regeringens förslag i enskilda frågor. Gränsen mellan stöd, tolerans och motstånd avgörs av hur partierna röstar, inte bara av vad de säger.
Samma logik gäller åt andra hållet när en regering ska avsättas. För en misstroendeförklaring krävs att minst 175 ledamöter aktivt röstar ja. Både att godkänna och att fälla en statsminister kräver alltså att en majoritet av riksdagens samtliga ledamöter står emot regeringen.
Vad får en övergångsregering göra?
Kristerssons regering sitter i dag kvar som övergångsregering. En sådan regering sköter i första hand löpande och brådskande ärenden. Den får enligt praxis inte ta nya politiska initiativ, och den får inte besluta om extra val.
Staten måste ändå ha en budget. Därför lämnade övergångsregeringen i november en så kallad övergångsbudget för 2027. Huvudregeln är att anslagen ligger kvar på 2026 års nivå, med justeringar för bland annat pris- och löneutveckling och beslutade lagar. Principerna togs fram tillsammans med samtliga riksdagspartier och bygger på dem som användes för övergångsbudgeten 2019. När en ny regering väl är på plats kan den lägga fram en ändringsbudget med sin egen politik.
Fyra nej: så fungerar ett extra val
Om riksdagen röstar nej till talmannens förslag fyra gånger avbryts processen, och ett extra val måste hållas inom tre månader. Talmannen bestämmer valdagen efter samråd med Valmyndigheten. Några saker är bra att känna till:
- Bara riksdagen väljs. Ett extra val till riksdagen påverkar inte kommun- och regionfullmäktige.
- Mandatperioden förlängs inte. De som väljs sitter bara fram till nästa ordinarie val, som fortfarande hålls 2030.
- Förberedelsetiden är kortare. Valet genomförs i stort sett som ett vanligt val, men vissa tidsfrister är kortare.
- Det har nästan aldrig hänt. Sedan demokratins genombrott har Sverige haft ett enda extra val till riksdagen, valet till andra kammaren den 1 juni 1958, då pensionsfrågan (ATP) stod i centrum. I december 2014 utlyste Stefan Löfvens regering ett extra val till mars 2015, men det ställdes in efter den så kallade decemberöverenskommelsen.
Ett extra val kan också utlysas av en sittande regering, till exempel efter en misstroendeförklaring. Men den vägen är stängd för en övergångsregering.
Vanliga frågor om regeringsbildningen
Vem styr Sverige just nu?
Den regering som satt före valet, med Ulf Kristersson som statsminister, fungerar som övergångsregering tills en ny regering har tillträtt.
Kan talmannen föreslå samma person igen?
Ja. Inget i reglerna hindrar det. Efter valet 2018 föreslogs Stefan Löfven både i december 2018, då förslaget föll, och i januari 2019, då han godkändes.
Finns det en tidsgräns för hela processen?
Nej, det finns ingen bestämd slutdag. Gränsen sätts i stället av antalet försök: efter fyra nej blir det extra val. Varje enskilt förslag ska dock avgöras senast fyra dagar efter att det lagts fram.
Måste regeringen bestå av flera partier?
Nej. Det är riksdagens röster som avgör, inte antalet partier i regeringen. En regering med ett parti kan godkännas om tillräckligt många andra partier avstår i stället för att rösta nej.
Så följer du nästa steg
Nästa hållpunkt är Ulf Kristerssons rapport till talmannen den 17 november. Därefter bestämmer talmannen om ett tredje förslag ska prövas i kammaren. Talmannens besked och datum för omröstningar publiceras på riksdagen.se, där omröstningarna också sänds i webb-tv. Vill du förstå vad som händer när en regering väl är på plats är riksdagens utskott nästa ställe att titta, eftersom det är där regeringens förslag bereds innan kammaren röstar.
