Svaret på frågan om oppositionen mot den sittande regeringen fortfarande är en maktfaktor är idag svårare att ge en klar bild av än tidigare. Förr var oppositionen en verklig maktfaktor att räkna med, och det berodde nog mycket på att det inte heller var någon form av organiserad blockpolitik som gällde. Numera är det hela block som förlorar valet och kommer i opposition, samtidigt som det finns massor av mindre partier som inte vill tillhöra blocket, eller som blocket inte vill ha något samröre med. Detta har lett till att det är svårare att få en tät sammanslutning i blocket, och därmed har oppositionen förlorat lite av sin stora makt som den tidigare hade.
Ett annat sätt att se på det är att det många gånger sker olika koalitionsregeringar, och då samarbetas det helt plötsligt mellan blocken inom olika frågor, vilket för väljarna kan ses som både positivt och ett svek av det egna partiet. Hur som helst leder detta många gånger till att den makt som oppositionen har försvagas. Det kan också leda till att den blir starkare, i och med att de som trodde på sitt parti ser att de behöver hjälp av den motsatta sidan för att styra Sverige. Därmed kan ett regimskifte ske till nästa val, och oppositionen har uppnått sitt mål.
Naturligtvis är oppositionen fortfarande en maktfaktor hur det än är med samarbete eller motstridigheter. Det handlar helt enkelt om hur väljarna ser till det hela. Om de anser att sitt parti och det block som kom till makten har utfört sitt arbete på ett bra sätt kommer de att göra samma val till nästa gång. Anser de att oppositionen har gjort ett bättre arbete, eller har gjort det omöjligt för regeringen att utföra sitt arbete, kommer en del att göra ett annorlunda val och därmed blir det en ny regering och en ny opposition.